lördag 31 mars 2012

Dags för Earth Hour - 20.30 ikväll släcker vi ljuset.


Då var det återigen dags för Earth Hour, den timme på året som vi släcker ljuset för klimatets skull. 20.30 ikväll och en timme framåt blir det becksvart i alla medvetna människors hem, och vi får våra enda ljuskällor ifrån stearinljus.

Läs mer om Earth Hour här: http://www.wwf.se/vrt-arbete/klimat/earth-hour/1415461-earth-hour-2012.

fredag 30 mars 2012

Album som du inte visste att du behövde höra: Love You (1977).


Om Beach Boys hade lagt ned verksamheten efter släppet av Love You 1977, hade gruppen gått till historien som ett band som i princip aldrig hade gjort något dåligt. Men gruppens reaktion på de interna bråk som följde efter att Love You hade floppat, blev en accelererande transformering till en nostalgi-orkester utan relevans.

Efter ett pinsamt comeback-försök 1976, hade Brian Wilson i alla fall återfått tillräckligt mycket av sin kreativa juice, för att börja spela in musik igen på annat än en sporadisk basis (samtidigt med Love You spelades det orkestrala storbands-albumet Adult Child in. Ett album som tyvärr har förblivit outgivet). Love You skulle från början heta Brian Love You och albumet är i praktiken en soloskiva, övriga Beach Boys - medlemmar gör vokala gästspel, men för sista gången på en Beach Boys-skiva låg Brian Wilson ensam bakom såväl låtskrivande som produktion.

Det som var banbrytande med Love You är att Brian Wilson nästan helt förlitar sig på synthezisers i instrumenteringen. Där var han före sin tid, men ingen förstod det 1977. Snarare sågs de analoga syntarna och de lite barnsliga texterna (och Brian Wilsons nya "gruffiga" röst) som ett tecken på en kreativ kapitulation. Love You var helt enkelt extremt okommersiell, trots att Brian Wilson inte hade skrivit mer omedelbar klassisk Beach Boys-pop sedan 1965. Han hade bara uppdaterat soundet, men publiken (och hans band) föredrog tom nostalgi. Brian Wilson själv kom inte att spela in någon mer musik av vikt på nästan tio år.

Lyssna på Love You här: The Beach Boys – 15 Big Ones/Love You, där albumet paras ihop med 1976 års extremt ojämna comeback-album 15 Big Ones. Ett album som stressades fram när Brian Wilson befann sig i terapi, men som trots det innehåller en del godis. Själva Love You börjar med spår 16.

torsdag 29 mars 2012

Årets onödigaste återförening?

Till min förskräckelse har jag fått reda på att ryktena stämmer. De levande Beach Boys-medlemmarna kommer att återförenas för en turné, och hotar med att släppa ny musik. Varför Brian Wilson vill ställa sig på samma scen som sin antagonist och mobbare Mike Love är för mig en gåta. Brian Wilson har ju ändå under de tio gångna åren fått upp bra fart på sin solokarriär och lyckats distansera sig ifrån surfimagen. Att Beach Boys femtioårsjubilerar i år känns som en lam ursäkt för att pressa ut lite extra stålar genom tom nostalgi. Det här är en grupp som spelade in sitt sista bra album 1977 och knappast heller har gjort en anständig låt sedan dess. Jag betvivlar starkt att de har något fräscht att bjuda på när de besöker Göteborg i sommar, förutom den såpopera som historien om Beach Boys numera enbart är.

onsdag 28 mars 2012

Glen Campbell sjunger Brian Wilsons mest orättvist bortglömda sång.

1965 spelade det dåvarande studiomusiker-esset och blivande popcountry-stjärnan Glen Campbell in Brian Wilsons komposition Guess I'm Dumb. Någon framgång fick han inte med denna genialiskt orkestrala ballad, med sina tidlösa dramatik och sofistikerade melodi. I efterhand har Guess I'm Dumb fått kultstatus bland Beach Boys-fans pga sin svårtillgänglighet. Det är troligtvis den bästa Brian Wilson-komposition som du inte har hört.

Varför Brian Wilson inte valde att sjunga in denna stora sång själv är en gåta, och Glen Campbell kom alla fina Jimmy Webb-tolkningar till trots, aldrig mer göra en lika förnämen insats. Ett stort ögonblick för de båda herrarna.

tisdag 27 mars 2012

Album som du inte visste att du behövde höra: Elvis Country (1971).


Elvis Country ifrån 1971 är kungen ifrån Memphis största stund på skiva efter den obligatoriska klassikern From Elvis In Memphis. Även om idéen bakom Elvis Country var att göra ett "country-album", präglas skivan (precis som allt annat som Elvis spelade in under hans gyllene comeback-år 68-72) av en stor variation. Svängig rock, innerlig soul, dramatiska orkestrala ballader, och naturligtvis country-musik vimlar det av på det här suveräna albumet. Elvis Country är ett monument över en tid då både Elvis Presley (och Nashville) fortfarande var musikaliskt nyfiken, och öppen alla sorters musikaliska influenser

Lyssna på Elvis Country här: Elvis Presley – Elvis Country. Albumet finns även i en lyxvariant med en mängd bonusspår av oftast hög kvalitet: Elvis Presley – Elvis Country (Legacy Edition).

måndag 26 mars 2012

Elvis på turné.

Elvis On Tour eller ElvisTurné som den fick heta i Sverige, är en superb dokumentär om Elvis Presleys USA-turné 1972. Trevligt nog finns den att se gratis på YouTube. Filmen ger en fascinerande inblick i Elvis vardag, under perioden strax innan allt började gå åt skogen med en accelererande hastighet, för mannen som flera än en gång hade världen i sin hand.

När filmen spelades in visste ingen att Elvis Presley då hade sin sista stora hit under sin levnad (Burning Love), och att den fenomenala musikaliska nytändning som hade inletts 1968 i praktiken var över. Även om Elvis Presley ibland går på rutin, och inte är i samma fina form som i Las Vegas-dokumentären That's The Way It Is ifrån 1970, är de flesta live-framträdena explosiva i sin intensitet, någon större scenpersonlighet än Elvis Presley har inte existerat.


söndag 25 mars 2012

Wiens coolaste butik? MOTMOT så klart!




Under mitt besök i Wien i börjat av januari, sprang jag lite av en slump på den underbara butiken MOTMOT i stadens "hipsterkvarter". En mer cool klädaffär har sällan skådats, fylld av kläder, tavlor, och en massa annat med MOTMOT:s unika design, mestadels med vänliga djur. Många av motiven föreställda apor, vilket verkar vara butikens egen gimick.

MOTMOT startades av en amerikan och en italienska som ett kreativt designteam 2004, och butiken i Wien slog upp portarna 2006. Inspirationen för MOTMOT:s underfundiga motiv kommer ifrån en nostalgisk längtan efter barndomen, vilket märks i deras design för både barn och vuxna.

MOTMOT är självklart ett måste för varje Wien-resenär, men om ni inte planerar att besöka den österrikiska huvudstaden inom en överskådlig framtid, har MOTMOT som tur är en webb-butik: http://www.motmotshop.com/.




lördag 24 mars 2012

Ni vet väl att alla Gustaf - strippar som någonsin har publicerats finns att läsa gratis på nätet.


Det är helt fantastiskt, men alla Gustaf - strippar som någonsin har publicerats finns att läsa gratis på seriefigurens officiella hemsida: http://www.garfield.com/comics/todayscomic.html. Via en smart sökmotor kan man enkelt hitta stripparna ifrån vilken dag som helst sedan serien började publiceras dagligen 1978. Gustafs skapare Jim Davies är inte bara ett komiskt geni, utan även en väldigt generös person.

torsdag 22 mars 2012

Pinfärska reportageböcker ifrån Atlas om ett Europa i förfall.

Det enda problemet med reportageböcker är väl att de ibland riskerar att bli inaktuella rätt snabbt. Därför känns det uppmuntrande att det finfina bokförlaget Atlas tidigare i vinter snabbt har producerat tre korta reportageböcker, om tillståndet för vår tids europeiska kontinent i olika stadier av förfall. Obehaglig men nödvändig läsning om den verklighet som många av oss väljer att blunda för. Om vi (och kanske främst våra ofta undermåliga politiker) inte gör något nu riskerar projektet "det enade Europa" att sluta i katastrof, med följder även för oss i Sverige. Det som är dåligt kan bli bättre, men i värsta fall värre.

Läs mer om Atlas reportagesatsning "Krisens Europa" här: http://www.bokforlagetatlas.se/2011/12/10/krisens-europa/.

onsdag 21 mars 2012

AOR DISCO.


Tack vare den eminenta informationskällan Twitter upptäckte jag precis den här bloggen/hemsidan: http://aordisco.blogspot.co.uk/. På AOR DISCO läggs den kontinuerligt upp disco-remixer på klassiska "Adult Oriented Rock" - låtar (det som vi i Sverige brukar kalla för "Mainstream"). Helt otroligt kreativt och svängigt.

tisdag 20 mars 2012

Ⓓǒȼ⒰Ƭṳℬ℮.

Utbudet av fantastiska dokumentärfilmer som finns att se helt gratis på YouTube är oändligt. Problemet är snarast att hitta dessa godbitar (och inte minst få tid till att se dem). Som tur är har någon vänlig själ startat hemsidan Ⓓǒȼ⒰Ƭṳℬ℮. Där samlas alla dessa fina dokumentärfilmer och kategoriseras. Allt för att göra det lättare för oss docu-diggare.

Besök Ⓓǒȼ⒰Ƭṳℬ℮ och förlora er i dokumentärfilm: http://docutube.tumblr.com/.

söndag 18 mars 2012

100 album du inte visste att du behövde höra har gått i mål (men fortsätter ändå).

Det tog lite mer än två år, men nu har jag äntligen gått i mål med mitt stora projekt här på bloggen. Listan med 100 album du inte visste att du behövde höra är klar, med hundra fantastiska album att lyssna på via Spotify:
http://thelastdetails.blogspot.se/search/label/100%20album%20du%20inte%20visste%20att%20du%20beh%C3%B6vde%20h%C3%B6ra..

Mitt musiktipsande kommer dock att fortsätta här på bloggen. Kanske inte alltid en gång i veckan, och från och med nu under titeln "Album du inte visste att du behövde höra".

lördag 17 mars 2012

100 album du inte visste att du behövde höra #1 There's An Innocent Face (1973).

Curt Boetcher tillhör populärmusikhistoriens mer tragiska genier. En gudabenådad producent med en änglalik röst som inte alls fick den uppskattning han förtjänade. Innan sin död i AIDS 1988 hann han spela in mycket musik, men fick ytterst lite släppt (bland dessa märks främst Milleniums enda album som jag tidigare har tipsat om här: http://thelastdetails.blogspot.se/2011/06/100-album-du-inte-visste-att-du-behovde.html).

Hans enda soloskiva There's An Innocect Face släpptes 1973 och ingen brydde sig typiskt nog då. Kanske var Curt Boetcher för mesig och ocool, eller så var albumet där han uppdaterar sextiotalets harmoniladdade solskenspop till 70-talets singer/songwriter-sound före sin tid?

Curt Boettcher – There's An Innocent Face blev ett album som glömdes bort, liksom dess upphovsman som blev en kultfigur för personer med ett lite osunt intresse för sextiotalets musikscen i Los Angeles. Det pånyttfödda intresset för Boetcher-projekt som Sagitarius & Millenium har dock gjort att även There's An Innocent Face har dammats av. Albumet framstår nu som ett av de bästa popalbumen ifrån en period när "popen" nästan var konstnärligt död.

torsdag 15 mars 2012

Baaria är äntligen här.

Det tog ett tag, men nu har äntligen Giuseppe Tornatores Sicilien-epos Baaria ifrån 2009 fått svensk DVD-distribution. Baaria har omgärdats av ovälförtjänta flopp-rykten, filmen är riktigt bra trots sin längd, och Tornatore tillhör de regissörer som verkligen vet hur man gör en film. Något dåligt är det otänkbart att han skulle släppa ifrån sig.

Precis som vanligt med en Tornatore-film är dock höjdpunkten Ennio Morricones filmmusik: Ennio Morricone – Baaria. Morricone gör alltid superbt mäktiga soundtracks till Tornatores filmer, och man kan fråga sig hur mycket filmerna höjs av Maestro Morricones storslagna toner?  

onsdag 14 mars 2012

Mera Starbucks - lite skvaller.


Tro det eller ej, men det finns en väldigt informativ blogg/hemsida som är helt inriktad på skvaller om Starbucks. På http://starbucksgossip.com/ får ni det goda & det onda rörande världens kändaste kaffe-kedja. Jag kan inte vänta till det börjas postas svenskt Starbucks-skvaller.

tisdag 13 mars 2012

Beware of Starbucks - snart är de här?

Den välkända internationella kaffe-kedjan Starbucks som finns överallt, bortsett ifrån vårat land, har kanske satt igång en smygkolonalisering av Sverige. Frågan är hur exotiskt och kosmopolitiskt vi kommer tycka att Starbucks är, när deras caféer ligger i varje gathörn, och effektivt har tagit kål på all konkurrens (som i USA)?
Det behöver naturligtvis inte bli så, och i den här informativa Sydsvenskan-artikeln står det bland annat om hur Starbucks alltid har tvekat när det gäller en eventuell Sverige-lansering på bred front: http://www.sydsvenskan.se/opinion/aktuella-fragor/starbucks-ett-offer-for-sin-egen-framgang/. Vi har ju redan Espresso House, Waynes Coffee, och Coffee House By George. Utmärkta kaffe-kedjor allihop, med sina egna helt uppenbara efterapningar av den amerikanska giganten. För mig får gärna Starbucks fortsätta vara en kedja som får en att känna sig lite internationell när man är utomlands (eller på Arlanda).

måndag 12 mars 2012

Mera Hotel Shampoo (b-sidor).

Gruff Rhys har varit extremt konsekvent i omslagsdesignen av Hotel Shampoo och dess singlar. Kolla in de fantastiska omslagen till singelsläppen, och lyssna gärna på de finfina b-sidor som inte fick plats på det fantastiska Hotel Shampoo - albumet.


Gruff Rhys – Whale Trail

Gruff Rhys – Xenodocheionology

Gruff Rhys – Follow The Sunflower Trail (Theme Tune For a National Strike)

Gruff Rhys – I Totally Understand

Inspirationen till Hotel Shampoo fick Gruff Rhys av sin samling av hotellschampo-flaskor. Han har en minst sagt imponerande samling. Fast snyggast är naturligtvis de special designade flaskorna för Hotel Shampoo-släppen.

Om ni vill veta mer om Gruff Rhys och Hotel Shampoo, bör ni kolla in Gruff Rhys hemsida: http://www.gruffrhys.com/, passande nog kallad för The Gruffington Post.

söndag 11 mars 2012

100 album du inte visste att du behövde höra #2 Hotel Shampoo (2011).

Förra årets mest omedelbara popalbum var Gruff Rhys – Hotel Shampoo. Super Furry Animals-medlemmen Gruff Rhys tredje solo-album är ett litet mästerverk i genren vimsig lättpsykedelisk pop. Hela Hotel Shampoo präglas av en lekfullhet och upptäckarglädje som smittar av sig på lyssnaren. Gruff Rhys drar arrangemangen på sina små poppärlor till låtar några varv till, och som alla vet är det oftast då kreativiteten får som mest spelrum, som den bästa musiken skapas.

lördag 10 mars 2012

Missa inte In The Loop 21.30 på SVT2.


För de som inte vill se på Melodifestivalen, erbjuder SVT2 ett utmärkt alternativ i kväll. 21.30 visas den hysteriskt roliga politiska satiren In The Loop ifrån 2009. Kanske den bästa och mest sanna film som har gjorts om politik på åratal, den ligger farligt nära verkligheten trots att det rör sig om en komedi. Med Irakkriget som fond får vi se hur de brittiska och amerikanska politiska världarna krockar, men förenas i den konsultdrivna PR-bransch som vår tids politiska sfär alltmer har utvecklats till. Sådana här underfundigt briljanta samhällssatirer blir alltmer sällsynta, och In The Loop är en film som måste ses.

fredag 9 mars 2012

Missa inte Aldrig I Livet 23.45 på SVT1.



23.45 i kväll visar SVT1 Aldrig I Livet ifrån 1976. En av få Woody Allen-filmer som han varken har skrivit eller regisserat. Istället är det den idag bortglömda mästerregissören Martin Ritt som ligger bakom Aldrig I Livet, en film om kommunistjakten i USA på 50-talet. Woody spelar en medelmåtta som agerar "front" åt svartlistade författare. Filmen var kanske tänkt som en dramakomedi, men är främst djupt sorglig. Zero Mostel gör sitt livs roll som en firad komiker vars liv förstörs på grund av en liten "röd" bagatell i ungdomen.

torsdag 8 mars 2012

Titos Cinema.


Den för cineaster mest intressanta filmen på Tempo-festivalen är utan tvekan Cinema Komunisto. En dokumentär om den jugoslaviska filmindustrin, samt inte minst en berättelse om filmälskaren Tito. Jugoslaviens meglomaniska diktator såg i princip en film varje kväll, lockade internationella filmstjärnor till sitt land, beskrevs av Orson Welles som sin tids främsta person, och var personligen djupt involverade i en film där Richard Burton gestaltade honom som actionhjälte.

Nog var Tito en stor personlighet alltid, även om det är lite farligt med filmer som tenderar att glorifiera diktatorer. Det är mycket prat om vilken välordnad stat Jugoslavien var, och mycket lite om det reella politiska förtycket.

Fast Cinema Komunisto handlar primärt om den jugoslaviska filmindustrin, där man lyckades skapa sitt eget Hollywood i Belgrad, specialiserat på subgenren partisanfilm. I praktiken propaganda-filmer som gjordes med baktanken att passivisera befolkningen. Något som fungerade väl fram till Titos död. Den jugoslaviska diktatorns till synes välmående rike var i mycket enbart en filmkuliss.

Cinema Komunisto visas 18.00 på Cinemateket idag och samma tid på lördag på Tempo (Biograf Victoria).

onsdag 7 mars 2012

The Joy of Disco.

Disco, den av 70-talets musikstilar som alla först trodde var daterad & död, har lite otippat blivit den som har åldrats bäst, både i musikaliskt och rent populärkulturellt hänseende. Boney M och fula kläder till trots. Passande nog har BBC gjort en folkbildande dokumentär om detta fenomen som förändrade världen mer än man först trodde. Även de största och mest konservativa Disco-hatarna lär ändra åsikt efter att ha sett den här dokumentären.

tisdag 6 mars 2012

Shame on you Lego!


För någon vecka sedan berömde jag Lego för deras kreativa nystart de senaste åren. Efter att ha läs Po Tidholms utmärkta DN-artikel (http://www.dn.se/kultur-noje/legomuren-mellan-pojkar-och-flickor) om hur Lego cementerar könsroller med hjälp av riktade modeller för pojkar och flickor, tar jag tillbaka allt beröm. Det känns speciellt trist med tanke på att Lego nästan alltid tidigare har varit en könslös leksak, som appellerar till barnets fantasi, att den danska leksaksjätten numera vill tvinga in femåringar i stereotypa könsrollsmönster känns så oerhört förlegat. Har de glömt bort allt som dess varumärke står för?

måndag 5 mars 2012

Dags för Tempo Dokumentärfilmfestival.


I morgon börjar årets upplaga av Tempo Dokumentärfilmfestival i Stockholm. Passa på att förkovra er i dokumentärer om de mest skilda ämnen (även som radio & konst). Programmet är minst sagt imponerande & det finns säkert än så länge biljetter kvar (fast det är nog läge att boka snarast): http://www.tempofestival.se/.

I samband med Tempo, har även Cinemateket en liten restrospektiv med dokumentärklassiker: http://www.sfi.se/sv/Cinemateket/Stad/Stockholm/Aktuella-serier/?title=Dokument%C3%A4rklassiker, och en serie med ett par av den legendariska dokumentärfilmaren Nick Broomfields filmer: http://www.sfi.se/sv/Cinemateket/Stad/Stockholm/Aktuella-serier/?title=Nick+Broomfield+och+Joan+Churchill.

Nick Broomfield besöker även Stockholm i samband med Tempo, ta chansen att ställa frågor till denne obekväma sanningssökare på plats!